Jag har skrivit klart mitt tal till Svenskan. Mitt Nationella tal är nästan klart. Det ska vara omkring 5 minuter och mitt tal är 5 minuter och 28 sekunder. Men för säkerhetens skull ska jag korta ned det lite så det inte bli över tid när jag läser det i skolan på Torsdag.

Jag kanske inte har världens bästa handling. Men har skrivit det nu på några minuter, känner mig rätt stolt över det. Jag struntar egentligen i vilket. Jag vill bara ha det gjort. Jag hatar muntliga tal! Även om jag kan prata med vem som helst, när som helst. Så kan jag inte hålla tal, det är helt annat. Det är faktabaserat, och jag måste komma ihåg allt. Mitt närminne är så dåligt. Hoppas verkligen att jag klarar momentet.

Nu ska jag bara börja skriva på nästa tal, som är på 10 minuter. Komma ihåg tio minuter? Det går inte, jag kan inte. Komma ihåg vad jag ska säga i tio minuter, fakta. Nej. Jag får bara ont i magen när jag tänker på det. Och det går inte att plugga här, min bror är värre än tio småglin. Han lever om mer än 20 apor i en bur. Det går inte att plugga när han är i närheten, så att alla vet det.